Varför JansBrief finns

Jan Stenbeck var den smartaste personen jag någonsin träffat. Han var inte smart på det sättet som akademiker är smarta. Han var smart på det sätt som förändrar världen. Han såg saker ingen annan såg. Han förstod att mobiltelefoni skulle revolutionera länder som inte ens hade dragit fasta telefonlinjer ännu. Han bröt statliga socialistiska monopol när alla sa att det var omöjligt. Han byggde imperier av idéer.

Varje dag fick Jan en pärmbok. Två personer läste alla världens viktigaste tidningar och tidskrifter åt honom och plockade ut det som spelade roll. Det som andra missade. De svaga signalerna som förebådar stora förändringar.

Jag jobbade med Jan. Jag lärde mig av honom. Och jag har aldrig glömt den pärmboken. JansBrief är min hyllning till honom, en modern version: global, AI-driven, tillgänglig för alla som vill något.

Till minne av Jan Stenbeck

JS

1942 — 2002

Jan Stenbeck
Tele2, Millicom, MTG, Metro

I dagens utgåva · 3 september 2026

1

Afrika bygger sin egen kreditvärderingstavla

I decennier har tre företag — Moody's, S&P och Fitch — haft ett tyst monopol över hur världen prissätter statsrisk. Deras betyg avgör om en regering lånar till 4 % eller 14 %, om pensionsfonder lagligt får inneha ett lands obligationer, och om en finansminister sover om natten. För afrikanska nationer har dessa kreditbetyg varit en ständig källa till frustration: bedömda av analytiker i New York och London som kanske aldrig besökt landet i fråga, graderade enligt metoder utvecklade för industrialiserade ekonomier, och ofta nedgraderade i sämsta tänkbara ögonblick.

Nu bygger Afrika ett alternativ. African Credit Rating Agency — AfCRA — har gått från koncept till operativ verklighet, med stöd av Afrikanska unionen och utformat för att betygsätta stater och företag över hela kontinenten med ramverk som tar hänsyn till de strukturella realiteterna i afrikanska ekonomier, snarare än att behandla dem som bristfälliga versioner av västerländska.

Idén är inte ny. Förslag om ett panafrikanskt kreditvärderingsinstitut har cirkulerat åtminstone sedan 2015. Det som har förändrats är den institutionella arkitekturen runt det. AfCRA har säkrat startkapital, tillsatt ledarskap och påbörjat det grannlaga arbetet med att bygga en metodik som internationella investerare faktiskt kan tänkas lita på. Den sista delen är den svåra. Ett kreditvärderingsinstituts enda verkliga tillgång är trovärdighet, och trovärdighet tar år att bygga upp och sekunder att förlora.

Utmaningen är inte i första hand teknisk. Afrikanska ekonomer och finansanalytiker är fullt kapabla att bygga rigorösa riskmodeller. Utmaningen är politisk — kan AfCRA upprätthålla oberoende från just de regeringar det betygsätter? — och kommersiell — kommer kapitalförvaltarna i London, Frankfurt och Singapore som faktiskt flyttar kapital att behandla AfCRA:s betyg som kompletterande information snarare än hejklack?

Det optimistiska scenariot är kraftfullt. Afrikanska nationer betalar för närvarande vad forskare kallar en "Afrikapremie" — en systematisk överprissättning av risk som kostat kontinenten uppskattningsvis 74 miljarder dollar i överflödiga räntebetalningar under de senaste två decennierna, enligt UNDP:s beräkningar. Om AfCRA kan leverera detaljerade, lokalt förankrade bedömningar som avslöjar genuint kreditvärdighet som döljs av de tre storas trubbiga instrument, kan det väsentligt minska lånekostnaderna för regeringar som investerar i infrastruktur, hälsa och utbildning.

Det pessimistiska scenariot är lika verkligt. Kreditvärderingsinstitut som existerar för att få sin hemmamarknad att se bättre ut tenderar att producera betyg som ingen utanför den marknaden tror på. Kinas Dagong prövade denna strategi och blev till slut avstängt av sin egen tillsynsmyndighet för korruption.

AfCRA:s ledning verkar medveten om fällan. Tidiga signaler tyder på att de avser att betygsätta rigoröst, inklusive att utfärda nedgraderingar när det är motiverat, för att bygga den meritlista som skapar förtroende. Byrån står inför sitt första riktiga test nu: kan den vinna acceptans hos internationella obligationsinvesterare innan politiska påtryckningar urvattnar dess oberoende?

Det som gör den här berättelsen viktig bortom finans är den princip som står på spel. Infrastrukturen för global ekonomisk styrning — kreditbetyg, index, referenskonstruktioner — byggdes av och för den industrialiserade världen. Afrikas försök att bygga en parallell institution är del av ett bredare skifte där det globala Syd inte längre ber om en plats vid det befintliga bordet utan bygger sina egna möbler.

Källa: Business Day Nigeria · 3 september 2026

2

Nu: AfCRA träder in på en marknad dominerad av tre etablerade aktörer vars metoder har kritiserats inte bara av afrikanska finansministrar utan även av IMF och FN. Nigerias nyliga återinträde i FTSE Russells Frontier Market Index — som förväntas frigöra utländska kapitalflöden — visar hur index- och betygsbeslut från västerländska institutioner direkt formar ekonomiska utfall för afrikanska länder. AfCRA:s första statliga kreditbetyg kommer att granskas noga för minsta antydan till betygsinflation.

Snart: Om AfCRA etablerar trovärdighet under de kommande 18–24 månaderna kan det börja påverka hur multilaterala utvecklingsbanker och bilaterala långivare bedömer afrikansk statsrisk. Den praktiska effekten: lägre lånespreadar för välstyrda afrikanska ekonomier, vilket potentiellt frigör miljarder i finanspolitiskt utrymme. Konkurrerande regionala kreditvärderingsinstitut — i Asien, Latinamerika, Gulfregionen — följer utvecklingen. En framgångsrik AfCRA-modell kan katalysera liknande initiativ på andra håll och fragmentera de tre storas globala oligopol.

Senare: Den djupare frågan är om den globala finansarkitekturen kan rymma genuin pluralism i riskbedömning. Om flera trovärdiga kreditvärderingsinstitut verkar från olika geografier med olika metoder kan resultatet bli en rikare, mer träffsäker prissättning av statsrisk världen över. Eller så kan det leda till kreditbetygsshopping i stor skala, där regeringar söker den vänligaste bedömaren. Utfallet beror helt på om institutioner som AfCRA väljer stringens framför popularitet — och om investerare belönar det valet. Källa: Business Day Nigeria · 3 september 2026; UNDP Africa research ---

3

3.1 Taiwans sexåriga jakt på Kinas dolda chipplabb

Tidigare opublicerad regeringsdata avslöjar omfattningen av Taiwans tillslag mot kinesiska företag som anklagas för att driva hemliga rekryteringsverksamheter och teknikförvärvsenheter på taiwanesisk mark. Pekings chippambitioner har drivit fram ett sofistikerat system av skalbolag och mellanhänder utformat för att locka halvledartalanger och få tillgång till känslig immateriell egendom. Taipei har åtalat dussintals fall, men uppgifterna tyder på att verksamheten är mer omfattande — och mer sofistikerad — än vad som varit allmänt känt. Tillslagen understryker att chippkriget inte bara utkämpas genom exportkontroller och tullar, utan genom en osynlig spionagekamp inne i Taiwans egna vetenskapsparker. Källa: Rest of World · 3 september 2026

3.2 Maltesisk magnat frikänd i journalistmordet

Yorgen Fenech, den maltesiske affärsmagnaten som anklagades för att ha beställt bilbombs-mordet 2017 på den grävande journalisten Daphne Caruana Galizia, har frikänts. Domen chockerar Malta och pressfrihetorganisationer världen över. Caruana Galizia hade ägnat år åt att avslöja korruption som kopplade maltesiska politiska och affärseliter till offshore-finansnätverk. Tre män dömdes för att ha utfört bombdådet, men Fenechs frikännande innebär att ingen har ställts till rättsligt ansvar för att ha beordrat mordet. Fallet har blivit en symbol för de faror journalister möter i Europa — inte i auktoritära stater, utan inom EU självt. Källa: Al Jazeera · 3 september 2026

3.3 Gränsen mellan Senegal och Gambia blossar upp kring en kolonial linje

En riven gambisk mur, demolerad av den senegalesiska armén, var nära att utlösa en fullskalig diplomatisk kris mellan Dakar och Banjul. Gränsen, grovt dragen av franska och brittiska kolonialmakter 1889, har aldrig blivit fullt uppmätt. En gemensam kommission försöker nu lösa tvister längs gränslinjen, men de underliggande spänningarna — handel, migration, suveränitet — går djupare än kartografi. Episoden påminner om att Afrikas mest explosiva konflikthärdar ofta kan spåras tillbaka till linjer dragna i europeiska kanslier för över hundra år sedan. Källa: The Africa Report · 3 september 2026

3.4 Kinas CO₂-utsläpp sjunker när oljeanvändningen rasar

Kinas koldioxidutsläpp sjönk 1 % under andra kvartalet 2026, drivet av en kraftig nedgång i oljeförbrukningen. Minskningen speglar inte bara en ekonomisk avmattning utan ett strukturellt skifte: elbilsanvändningen ökar nu så snabbt att bensinefterfrågan verkar ha gått in i en definitiv nedgång. Kolanvändningen förblir envist hög, men oljetrenden antyder att Kinas utsläppstopp — länge debatterad, länge uppskjuten — kanske redan har inträffat. Om detta bekräftas skulle det vara det enskilt mest betydelsefulla klimatskiftet under decenniet. Källa: Carbon Brief · 3 september 2026

3.5 Tysklands bilindustri möter kinesisk offensiv

Kinesiska biltillverkare — BYD, Geely, Xpeng — svämmar över Europas vägar samtidigt som de kapplöper för att bygga fabriker inom EU. Siffrorna är slående: kinesiska elbilsregistreringar i Europa växer i tresiffrig takt på vissa marknader. Tysklands traditionella märken, fortfarande belastade av dieselskandalens efterverkningar och långsammare elektrifieringstakt, kämpar med att svara. Ironin är påtaglig: Tyskland byggde sitt efterkrigsvälfärd på bilexport. Nu står landet inför möjligheten att dess industriella kärnkompetens urholkas av en konkurrent man i åratal avfärdade. Källa: Der Spiegel · 3 september 2026

3.6 Inkräktare stormar okontaktade folks territorium i Brasilien

Närmare 200 personer har invaderat det indianska territoriet Ituna/Itatá i delstaten Pará sedan mitten av augusti, förstört grindar tillhörande den federala indianmyndigheten och rivit ner varningsskyltar. Territoriet är officiellt reserverat för okontaktade urfolk — bland de mest sårbara mänskliga populationerna på jorden. Invasionen följde inrättandet av ett nytt miljöskyddsområde, som paradoxalt nog lockade nybyggare som tolkade klassificeringen som ett legitimerande av deras närvaro. Federala insatser har dröjt, vilket väcker frågor om Brasiliens förmåga — eller vilja — att skydda sina konstitutionella åtaganden gentemot urfolks suveränitet. Källa: Mongabay · 3 september 2026

3.7 Ryssland stänger Goethe-Institut efter drönarkonflikt

Moskva kommer att stänga filialer av Tysklands Goethe-Institut, landets främsta kulturdiplomatiska nätverk, som vedergällning för att Berlin stängt ett ryskt kulturcenter och konsulat. Åtgärden följer Tysklands anklagelse om att Ryssland låg bakom en misslyckad drönattack mot Leipzigs flygplats — som NATO och EU har fördömt som en "ny eskalering." Kulturstängningarna markerar ytterligare en brytning av de institutionella band som en gång förankrade Ryssland i Europa, och gör varje framtida normalisering svårare. Källa: Straits Times · 3 september 2026

3.8 Palestinier strömmar tillbaka till norra Gaza till fots

Israel tillät fördrivna Gazabor att börja korsa en militärzon som delar enklaven efter att ett dödläge kring frigivning av gisslan brutits. Tusentals palestinier, många bärande det lilla de kunnat rädda, gick norrut genom korridorer som varit avspärrade i månader. Förflyttningen utgör den största återkomsten av fördrivna civila sedan krigets tidiga faser, men det norra Gaza de återvänder till har till stor del jämnats med marken. Infrastrukturen som krävs för att upprätthålla civilt liv — sjukhus, vattensystem, bagerier — är antingen förstörd eller knappt funktionell. Huruvida detta markerar en verklig vändpunkt eller en tillfällig eftergift i en avstannad förhandling är oklart. Det som är klart är att för de familjer som vandrade norrut var kalkylen enkel: var som helst är bättre än där de har befunnit sig. Källa: Wall Street Journal · 3 september 2026 ---

4

Sköldpaddskvinnorna vid Aguaricofloden

På stränderna av Aguaricofloden i ecuadorianska Amazonas gör en grupp ursprungskvinnor från Siekopai-folket något som naturvårdsproffs med avancerade examina och satellitbilder har kämpat med att åstadkomma: de bringar en hotad art tillbaka från gränsen till utplåning.

Charapasköldpaddan — Podocnemis unifilis, även känd som den gulfläckiga Amazonassköldpaddan — var en gång talrik i vattendragen i övre Amazonasbäckenet. Årtionden av överexploatering av ägg och kött, i kombination med habitatförstöring till följd av oljeutvinning och jordbruksexpansion, har pressat populationerna i brant nedgång. Arten klassificeras som sårbar av IUCN, men i Aguaricos avrinningsområde antydde lokal kunskap att situationen var värre än den officiella klassificeringen angav. Häckningsstränder som äldre Siekopai-kvinnor mindes som täckta av sköldpaddsspår stod tomma.

Svaret kom inte från ett regeringsdepartement eller en internationell biståndsorganisation utan från kvinnorna själva. Organiserade i ett samhällslett övervakningsprogram började Siekopais sköldpaddsvakter — las mujeres tortugueras — kombinera traditionell ekologisk kunskap med modern bevarandeteknologi. De visste var sköldpaddorna häckade för att deras mödrar och mormödrar hade vetat. De visste när äggen lades för att floden berättade det för dem — dess säsongsrytmer kodade i kunskap som överförts genom muntlig tradition. Det de lade till var GPS-märkning, systematiska boräkningar och temperaturövervakning av ruvplatser, verktyg som gjorde det möjligt att kvantifiera det de alltid förstått intuitivt.

Resultaten har varit slående. Häckningsframgången på övervakade stränder har ökat betydligt. Ungöverlevnaden har förbättrats. Och programmet har producerat något svårare att mäta men lika viktigt: det har stärkt Siekopai-kvinnornas auktoritet inom sitt eget samhälle och gentemot externa institutioner. När regeringstjänstemän eller forskare kommer för att diskutera naturvård i Aguaricos avrinningsområde har kvinnorna data. De har också något som ingen utomstående kan replikera — flodens förtroende.

Det som gör den här berättelsen relevant bortom dess omedelbara sammanhang är modellen den representerar. Naturvården har i decennier debatterat om lokalsamhällen borde "inkluderas" i artskyddsprogram, som om inkludering vore en gåva att utdela. Siekopai-kvinnorna vände på frågan. De väntade inte på att bli inkluderade. De byggde programmet, drev programmet och bjöd sedan in forskare att bidra med sina verktyg. Hierarkin var klar från start: sköldpaddorna tillhör floden, floden tillhör människorna som lever vid den, och datan tillhör den som är beredd att agera på den.

I en era då naturvårdsfinansiering alltmer flödar mot högteknologiska lösningar — drönare, eDNA-provtagning, AI-drivna kamerafällor — är Siekopai-programmet en påminnelse om att den mest effektiva bevarandeteknologin ofta är en kvinna som vandrar längs en flodstrand i gryningen och räknar spår hon känt sedan barndomen.

Sköldpaddorna är på väg tillbaka. Kvinnorna lämnade aldrig.

Källa: Mongabay · 3 september 2026

5

5.1 Saturnus oförklarliga dekagon

Planetforskare har upptäckt en enorm geometrisk polygon — en tiohörning, en dekagon — som omsluter Saturnus sydpol. Saturnus nordpol har länge varit berömd för sitt hexagonala stormmönster, men den sydliga motsvarigheten har en helt annan form, och ingen kan förklara varför. Upptäckten utmanar befintliga modeller för planetär atmosfärdynamik och antyder att gasjättars vädersystem kan följa geometriska regler vi ännu inte förstår. Någonstans mellan matematik och meteorologi förblir universum märkligare än våra modeller tillåter. Källa: New Scientist · 3 september 2026

5.2 São Paulos nipobrasilanska kök

São Paulos japanska matscen har utvecklats långt bortom importerad omakase. En ny generation nipobrasilanska kockar hämtar inspiration från amazonska fiskar, lokala citrusfrukter och de distinkta kulinariska traditionerna hos Brasiliens 1,5 miljoner starka japanska diaspora — den största utanför Japan. Resultatet är ett kök som varken tillhör Tokyo eller São Paulo ensamt: izakayor som serverar pirarucu-sashimi, ramen byggd på palmhjärtebuljong och hemlagningsställen där brasilianska mormödrars och japanska mormödrars recept möts. Det är en av världens mest spännande matrörelser, och nästan ingen utanför Brasilien har uppmärksammat den. Källa: Condé Nast Traveler · 3 september 2026

5.3 Sovrummet i Errázuriz-palatset öppnar efter ett sekel

I Buenos Aires har restaureringen av ett privat sovrum i Palacio Errázuriz — en Beaux-Arts-herrgård från tidigt 1900-tal som nu hyser Nationella museet för dekorativ konst — nått sin slutfas. Arkivforskning rekonstruerade inredningen från 1918 av Josefina de Alvears kammare med precision, och avslöjade i processen en fabricerad proveniens bakom en del av möblerna. Rummet beräknas öppna i november för första gången på närmare hundra år. Det är en påminnelse om att restaurering också är utredning — och att även de mest eleganta rum har saker att dölja. Källa: La Nación · 3 september 2026

5.4 Homo Faber insisterar på att hantverket lever

Venedigs Homo Faber-utställning återvänder med ett trotsigt budskap: i automatiseringens tidsålder är mänskligt hantverk inte bara dekorativt utan essentiellt. Årets upplaga visar hantverkare från en rad discipliner — glasblåsning, lackarbete, textilvävning — och positionerar deras färdigheter inte som nostalgi utan som levande praktik. Utställningen bevisar att hantverket, precis som sin värdstad, håller sig flytande trots alla förutsägelser om dess undergång. Källa: Monocle · 3 september 2026

5.5 Dara Horns optimistiska vapen mot antisemitism

Dara Horn, vars "People Love Dead Jews" blev en oväntad bästsäljare, återvänder med "Final Solution" — en bok som konfronterar bestående antisemitiska lögner inte med förtvivlan utan med ett innovativt pedagogiskt ramverk. Översvämmad av läsare som delade smärtsamma personliga berättelser efter sin första bok valde Horn att dissekera hatets underliggande mekanismer och föreslå konkreta svar. Det är sällsynt att en författare om detta ämne är genuint optimistisk. Horn förtjänar det. Källa: Times of Israel · 3 september 2026

5.6 Leken gör sitt jobb — även när vi inte för poäng

I en essä i Aeon argumenterar forskaren Justin Neuman för att spelifieringen av allt — träning, lärande, arbete, meditation — förtvinar vår förmåga till fri, meningslös och genuint fantasifull lek. Vi är som mest mänskliga, menar han, när vi leker utan mål eller mätvärden. Essän är en stilla polemik mot produktivitetskulten och ett försvar av målmedveten meningslöshet som ett distinkt mänskligt privilegium. Källa: Aeon · 3 september 2026 ---

6

6.1 New York förbjuder elevriktat AI för barn under 14

New York Citys kommunala skolor kommer att införa ett ettårigt moratorium för alla generativa AI-verktyg för elever i grundskolan och mellanstadiet — det mest omfattande förbudet i sitt slag i USA. Borgmästare Zohran Mamdani beskrev beslutet som en försiktighetsåtgärd medan staden utreder hur barn interagerar med teknologin. Gymnasieelever behåller tillgång, och AI-läroplaner för lärare kommer att utökas. Beslutet är viktigt eftersom det sätter ett prejudikat: landets största skoldistrikt väljer uttryckligen att bromsa införandet snarare än att rusa framåt. Huruvida moratoriet ger användbar data eller bara skjuter upp det oundvikliga beror på om staden faktiskt använder året till att studera utfall — eller bara väntar ut det. Andra amerikanska skoldistrikt och europeiska kommuner följer utvecklingen noga. Källa: Korea Times · 3 september 2026

6.2 Nvidia satsar på en spansk fotonikavknoppning

Nvidia har investerat i IPronics, en fotonikavknoppning från Polytechnic University of Valencia, i en Series B-runda på 125 miljoner dollar. IPronics bygger programmerbara fotoniska processorer — chip som använder ljus istället för elektricitet för att bearbeta information, med potential att erbjuda massiva hastighets- och energieffektivitetsvinster för AI-inferensarbetsbelastningar. Investeringen signalerar att AI-hårdvarukapplöpningen inte längre enbart handlar om transistortäthet utan om helt andra beräkningssubstrat. Spanien förknippas vanligtvis inte med halvledarforskning i framkant, vilket gör IPronics framväxt ur Valencias akademiska ekosystem desto mer anmärkningsvärd. Om fotonisk databehandling lever upp till sitt teoretiska löfte skiftar flaskhalsen i AI-skalning från chiptillverkning till en helt ny leveranskedja — en som idag knappt existerar. Källa: Sifted · 3 september 2026

6.3 Jason Isbells stämning omformulerar AI-musik som identitetsstöld

Singer-songwritern Jason Isbell leder en grupp artister som stämmer AI-musikgeneratorn Suno — inte för upphovsrättsintrång i traditionell mening, utan för olovligt utnyttjande av identitet. Stämningen hävdar att Suno har exploaterat artisternas röstkaraktäristik, stil och konstnärliga personligheter för att generera musik som imiterar dem utan samtycke. Denna juridiska inramning är viktig eftersom den flyttar AI-upphovsrättsdebatten från "kopierade ni min låt?" till "stal ni min röst?" — en distinktion som kan överleva även om domstolar i slutändan beslutar att AI-träning på upphovsrättsskyddat material är tillåten användning. Om identitetsbaserade anspråk får genomslag skulle de skapa en helt ny kategori av immaterialrättsligt skydd som nuvarande lagstiftning knappt adresserar. Källa: Fast Company · 3 september 2026 ---

7

1

1 %

Procentandelen med vilken Kinas CO₂-utsläpp sjönk under andra kvartalet 2026 — drivet inte av politiska mandat eller koldioxidprissättning utan av den rena hastigheten i elbilsadoptionen som eroderar bensinefterfrågan. Det låter blygsamt. Det är det inte. Kina är världens största utsläppare, ansvarigt för ungefär 30 % av globala CO₂-utsläpp. En kvartalsvis minskning på 1 %, om den upprätthålls, motsvarar ungefär 100 miljoner ton CO₂ årligen — mer än Belgiens totala utsläpp. Det som gör denna siffra anmärkningsvärd är dess orsak: inte en recession, inte ett statligt tillslag, utan konsumentteknologiadoption som nått den brytpunkt där strukturell efterfrågeförstöring blir självförstärkande. Kinas oljeraffinaderier rapporterar redan sjunkande utnyttjandegrad. Landets största oljebolag omdirigerar investeringar mot petrokemikalier och bort från bränsleproduktion. Om detta är början på en permanent nedåtgående kurva — och elbilsförsäljningens bana tyder på det — kan världens mest betydelsefulla klimatmilstolpe ha anlänt, inte med en toppmöteskommuniké utan med ett köpbeslut av miljontals kinesiska bilköpare.

Källa: Carbon Brief · 3 september 2026

Sätt i perspektiv

Procentandelen med vilken Kinas CO₂-utsläpp sjönk under andra kvartalet 2026 — drivet inte av politiska mandat eller koldioxidprissättning utan av den rena hastigheten i elbilsadoptionen som eroderar bensinefterfrågan. Det låter blygsamt. Det är det inte....

8 — Dagens visdom

Tre företag i New York och London har i decennier bestämt vad det kostar för ett afrikanskt land att låna pengar. Analytiker som aldrig satt sin fot i Lagos eller Nairobi har satt betyg som avgjort om en regering kan bygga sjukhus eller inte. Det är inte bara orättvist, det är dålig metodik, och det har kostat den afrikanska kontinenten uppskattningsvis 74 miljarder dollar i onödigt höga räntor under tjugo år.

Nu bygger Afrika ett eget kreditvärderingsinstitut, AfCRA, och det är exakt rätt instinkt. Inte för att ett afrikanskt institut per automatik ger bättre betyg, utan för att konkurrens i bedömning producerar bättre information. Monopol på att definiera risk är lika skadligt som monopol på vad som helst annat.

Men jag vill vara ärlig om faran. Kinas Dagong försökte samma sak och slutade som ett korrupt skämt. Om AfCRA blir ett verktyg för regeringar att få finare betyg än de förtjänar, dör projektet snabbare än det föddes. Trovärdighet är den enda valutan ett ratinginstitut handlar i, och den kan inte tryckas.

Det AfCRA måste göra är brutalt enkelt och oerhört svårt: sätta hårda betyg på sina egna. Nedgradera när det behövs. Säga obekväma sanningar till de regeringar som finansierar verksamheten. Gör de det så förändrar de inte bara Afrikas lånekostnader utan hela den globala finansarkitekturen. Och det är en förändring som är långt övermogen.

Johan Staël von Holstein

Serieentreprenör · wakopa.ai